Lektion 3 av 5
Mård, mink och mårdhund
Mård, mink och mårdhund är tre olika rovdjur som ofta blandas ihop. Mården är ett inhemskt skogslevande mårddjur, minken ett vattenlevande mårddjur som ursprungligen är infört, och mårdhunden ett främmande hunddjur som har spridit sig till norra Europa.
- Beskriva mårdens kännetecken, klätterförmåga och skogsliv.
- Beskriva minkens kännetecken och koppling till vattenmiljöer.
- Beskriva mårdhundens kännetecken och varför den betraktas som invasiv.
- Kunna skilja arterna åt på kroppsform, svans och livsmiljö.
Huvudförklaring
Mård (skogsmård) har en långsmal kropp, korta ben, rundade öron och en lång, buskig svans. Ett tydligt kännetecken är den ljusa, ofta gulaktiga strupfläcken mot den mörkbruna pälsen; fläckens form och färgton varierar mellan individer. Mården är en skicklig klättrare och lever i skog, gärna äldre barrskog med håligheter i träd. Den är allätare och tar bland annat smågnagare, fågel, ägg, as och bär. Mården är i huvudsak nattaktiv och lever ensam. Liksom grävlingen har den fördröjd implantation: parning sker på sommaren, men ungarna föds först följande vår.
Mink (amerikansk mink) är ett mårddjur som fördes in till Sverige för pälsfarmning och som sedan spred sig i naturen som en förvildad, främmande art. Den har en långsmal kropp, mörkbrun till nästan svart päls och ofta en vit fläck på hakan eller strupen. Minken är starkt knuten till vatten — sjöar, åar, diken och kuststräckor — och simmar och dyker skickligt. Den tar fisk, kräftdjur, fågel, fågelägg och smågnagare, och kan påverka markhäckande fåglar negativt, särskilt på öar och i skärgårdsmiljöer.
Mårdhund är inte ett mårddjur utan ett hunddjur. Arten härstammar från Ostasien och fördes in i östra Europa för pälsfarmning, varifrån den spridit sig västerut. Den har en kompakt, kortbent kropp, en mörk ansiktsteckning som kan påminna om tvättbjörn och en betydligt kortare, mindre buskig svans än räven. Mårdhunden är allätare och betraktas som en invasiv främmande art i Europa, eftersom den kan påverka markhäckande fåglar och groddjur och kan bära smittor. Till skillnad från övriga hunddjur i Europa går mårdhunden i en period av vintervila i kallt klimat.
Arterna skiljs enklast på kroppsform, svans och miljö: mården är smal med lång buskig svans och rör sig i träd, minken är smal och nästan alltid nära vatten, medan mårdhunden är kompakt och kortbent med kort svans och mörk ansiktsteckning. På håll och i dåligt ljus kan mårdhund förväxlas med grävling eller räv, så flera kännetecken bör vägas samman.
Exempel
Exempel
Du ser ett kompakt, kortbent djur med mörk ansiktsteckning och kort svans röra sig längs en åkerkant. Kroppsformen och den korta svansen talar för mårdhund snarare än räv eller mård, som båda har betydligt längre och buskigare svans.
- Att tro att mårdhunden är släkt med mård, trots att den är ett hunddjur.
- Att blanda ihop mink och mård på grund av liknande kroppsstorlek och form.
- Att missa att mårdhundens korta svans skiljer den från räven.
- Att tro att minken är en ursprunglig svensk art.
- Mården har lång buskig svans, ljus strupfläck och klättrar skickligt.
- Minken är vattenbunden och en införd, förvildad art.
- Mårdhunden är ett hunddjur med kort svans och mörk ansiktsteckning.
- Kroppsform, svanslängd och livsmiljö hjälper till att skilja arterna åt.