Lektion 4 av 5
Viltsjukdomar och tecken på sjukt vilt
Jägare rör sig ofta i naturen och kan vara de första att upptäcka sjukt eller dött vilt. Grundläggande kunskap om viltsjukdomar och rapporteringsskyldighet är därför en viktig del av ansvaret.
- Känna igen allmänna tecken på sjukt vilt.
- Känna till på principnivå vad trikiner, afrikansk svinpest, dvärgbandmask, rävskabb och CWD är.
- Förstå att flera viltsjukdomar kan smitta människor (zoonoser) och kräver försiktighet.
- Veta att sjukt eller onormalt dött vilt ska rapporteras till SVA.
Huvudförklaring
Allmänna varningstecken hos vilt kan vara kraftig avmagring, håravfall eller skabbiga partier i pälsen, svårighet att röra sig normalt, ovanlig oräddhet eller avvikande beteende, samt djur som hittas döda utan uppenbar orsak som skada eller trafikolycka. Sådana fynd ska hanteras försiktigt och inte grävas i mer än nödvändigt.
Trikiner är parasitmaskar som framför allt är relevanta vid vildsvin och björn. Kött från dessa arter ska betraktas som osäkert till dess att ett godkänt trikinprov är analyserat.
Afrikansk svinpest (ASF) är en allvarlig virussjukdom hos vildsvin och tamgris. Den smittar inte människor, men sprids lätt mellan djur och via till exempel smutsiga kläder, fordon och matrester, och får stora konsekvenser för djurhållning och jakt. Döda eller sjuka vildsvin ska rapporteras till SVA.
Dvärgbandmask (rävens dvärgbandmask) är en liten bandmask som kan finnas hos räv och andra hunddjur och i sällsynta fall smitta människa genom direkt eller indirekt kontakt med parasitägg. God handhygien efter kontakt med räv och rävspillning minskar risken.
Rävskabb orsakas av kvalster och syns som håravfall och sårig, förtjockad hud, ofta tydligast kring svans och bakben. Skabb kan smitta mellan hunddjur och i sällsynta fall andra djur, men räknas inte som en allvarlig risk för människor vid normal försiktighet.
CWD (Chronic Wasting Disease) är en allvarlig prionsjukdom hos hjortdjur som ger kraftig avmagring och beteendeförändringar. Sjukdomen är mycket ovanlig men allvarlig om den upptäcks, och misstänkta fall ska omedelbart rapporteras.
Flera viltsjukdomar är zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa. Det är därför sjukt eller onormalt vilt aldrig ska hanteras utan försiktighet, och varför fynd ska anmälas till SVA i stället för att jägaren själv försöker ställa diagnos.
Exempel
Exempel
Du hittar ett kraftigt avmagrat rådjur med håravfall som rör sig ostadigt. Djuret ska inte hanteras som vanligt fällt vilt — observationen bör noteras och vid behov rapporteras till SVA i stället för att du själv försöker avgöra orsaken.
- Att ignorera avmagring, håravfall eller onormalt beteende hos vilt.
- Att tro att afrikansk svinpest smittar människor.
- Att blanda ihop rävskabb med dvärgbandmask.
- Att själv försöka ställa diagnos i stället för att rapportera till SVA.
- Avmagring, håravfall, onormalt beteende och oförklarlig död är varningstecken.
- Trikiner: vildsvin och björn — kött hanteras som osäkert till provsvar finns.
- ASF smittar inte människor men är allvarlig för grisar och sprids lätt mellan djur.
- Dvärgbandmask och rävskabb är kopplade till räv — god hygien minskar risken.
- CWD är en ovanlig men allvarlig prionsjukdom hos hjortdjur.
- Sjukt eller onormalt dött vilt rapporteras till SVA, inte egen diagnos.